Politiker & Tjänstemän – Folkrörelsen A-Hjälpen

Till Politiker & Tjänstemän

Dags att uppdatera lagstiftningen för småskaliga hjälptjänster

Sverige befinner sig i ett samhälleligt läge där tillgången på enklare tjänster efterfrågas i allt större utsträckning. Människor lever hektiska liv, äldre och personer med funktionsnedsättningar har behov av hjälp i vardagen, och många yngre söker vägar in i arbetslivet. Samtidigt står lagstiftningen ofta i vägen för enkla och okomplicerade lösningar. Detta skapar en klyfta mellan medborgarnas behov och den juridiska verkligheten.

Vi vill uppmana er – som lagstiftare, beslutsfattare och tjänstemän – att se över hur lagar och regler i praktiken tolkas och tillämpas, särskilt gällande småskaliga tjänster mellan privatpersoner. Målet bör vara att möjliggöra en trygg, transparent och laglig marknad där människor kan hjälpa varandra utan att riskera att hamna i en juridisk gråzon.

Problemet i dag

I dagsläget betraktas många vardagliga tjänster som potentiellt yrkesmässiga verksamheter, trots att de utförs på mycket liten skala och ofta utan vinstintresse. Exempelvis: En granne som hjälper till med trädgårdsarbete mot en symbolisk ersättning. En student som kör någon till återvinningen för en bensinpeng. En pensionär som hjälper till med enklare hantverk i närområdet

En strikt tolkning av dagens lagar innebär att dessa personer i vissa fall förväntas registrera företag, sköta momsredovisning och följa yrkesspecifika regelverk. Detta leder till en orimlig situation där byråkratin vida överstiger uppdragets omfattning.

Följden blir ofta att tjänsterna antingen inte utförs alls, eller sker i det fördolda – vilket varken gynnar staten, medborgaren eller rättssäkerheten.

Varför förändring behövs

Arbetsmarknadsintegration: Många, särskilt unga och nyanlända, skulle kunna ta sina första steg in i arbetslivet genom att utföra enklare småjobb. Om regelverket är för stramt stängs den dörren helt.
Avlastning för välfärden: När privatpersoner kan anlita hjälp för vardagliga sysslor på ett lagligt och enkelt sätt minskar trycket på kommunala resurser.
Bekämpning av svartarbete: Paradoxalt nog skapar dagens regelverk större incitament för svartarbete. Genom att öppna för enklare, lagliga alternativ kan fler välja att göra rätt för sig.
Flexibilitet i samhället: Vi behöver ett regelverk som harmonierar med nutida behov – digitala plattformar, gig-ekonomi och ökad rörlighet i vardagen.

Konsekvenser av att inte agera

Om vi inte anpassar lagstiftningen till dagens verklighet riskerar vi att:

Fler människor utför arbete svart, utan skatt, försäkring eller ansvarsskydd.
Möjligheten för unga, arbetslösa eller äldre att komplettera sin inkomst försvåras.
Samhällets resurser binds upp i rättsfall och utredningar som rör små, i grunden oskyldiga handlingar.
Sverige halkar efter internationellt, där många länder redan infört förenklade regelverk för småskalig gig- och delningsekonomi.

Ett mer mänskligt perspektiv

Lagstiftningens syfte bör vara att skapa ett samhälle som fungerar bättre för människor. När lagen tolkas så snävt att den i praktiken hindrar människor från att hjälpa varandra, förlorar den sin legitimitet. Vi uppmanar er att sätta medborgarnas vardag i centrum:

Låt människor få anlita hjälp för enkla sysslor utan att känna oro för att de gör något olagligt.
Skapa regler som ger trygghet för både kund och hjälpare, men som samtidigt är proportionerliga i förhållande till tjänstens omfattning.
Erkänn den växande verkligheten med digitala förmedlingstjänster och utforma lagar som drar nytta av tekniken istället för att motarbeta den.

Avslutande ord

Vi står inför ett vägskäl. Antingen fortsätter vi på den inslagna vägen där småskaliga vardagstjänster betraktas med samma regelverk som stora företag, eller så väljer vi en mer nyanserad väg – där människor kan hjälpa varandra, där staten får in skatteintäkter och där tryggheten bevaras.