Till Polis & Rättsväsende

Behovet av proportion och tydlighet i tillämpningen av lagen

Svensk lagstiftning är tydlig på många områden, men i praktiken uppstår ofta situationer där tolkningen får avgörande betydelse. För polisen och rättsväsendet innebär detta ett stort ansvar: att avgöra vilka handlingar som ska bedömas som olagliga, och hur resurser ska användas för att upprätthålla lag och ordning.

I dag ser vi att många vardagliga småtjänster – när en person hjälper en annan mot en mindre ersättning – riskerar att behandlas som yrkesmässig verksamhet. Det kan handla om att köra en granne till återvinningen mot en bensinpeng, klippa en häck, eller skotta en uppfart. Tekniskt sett kan dessa handlingar omfattas av regelverk som aldrig varit avsedda för småskalig hjälp mellan privatpersoner.

Här uppstår en obalans. När lagen tolkas på ett sätt som kriminaliserar vardagligt hjälparbete skickas en signal till allmänheten om att sunt förnuft satts ur spel. Det riskerar att underminera förtroendet för både rättssystemet och polisen.

Proportionalitet som rättsprincip

En av grundpelarna i rättsstaten är principen om proportionalitet: åtgärder och ingripanden ska stå i rimlig proportion till överträdelsens allvar. När resurser läggs på att utreda små, i grunden oskyldiga vardagsinsatser, riskerar rättsväsendet att framstå som både ineffektivt och orättvist.

Samtidigt vet vi att polisen står inför omfattande utmaningar: gängkriminalitet, våldsbrott, organiserad narkotikahandel och cyberbrott. Att lägga resurser på att förhindra småskaligt hjälparbete mellan privatpersoner är inte bara ineffektivt – det är kontraproduktivt ur ett samhällsperspektiv.

Risk för urholkat förtroende

För rättsväsendet är legitimitet en central valuta. När medborgare upplever att lagen används för att slå ner på handlingar som de själva uppfattar som rimliga och oskyldiga, växer ett avstånd mellan folk och rättsväsende.

Exempel på detta ser vi i situationer där polisen kallats in för att hantera transporter med A-traktor eller enklare sysslor som egentligen inte utgör något hot mot allmän ordning och säkerhet. Även om lagen tekniskt sett ger stöd för ingripandet, uppfattas det ofta som orimligt av medborgarna.

En rättstillämpning som inte uppfattas som legitim riskerar att leda till minskat förtroende för hela systemet – något som på sikt försvårar polisens arbete i de frågor som verkligen är kritiska.

Behovet av tolkningsutrymme och riktlinjer

Vi uppmanar därför rättsväsendet att aktivt använda det tolkningsutrymme som lagen faktiskt ger. Lagen ska givetvis följas, men den måste också tillämpas med omdöme. Det finns utrymme att skilja mellan småskaliga vardagstjänster och faktisk yrkesmässig verksamhet.

Vi vill föreslå att tydligare riktlinjer utvecklas internt inom polis och åklagarmyndighet, där proportionalitet och samhällsnytta vägs in. På så sätt kan resurserna styras mot de områden där lagbrotten orsakar verklig skada – och inte där de snarare löser vardagsproblem för människor.

En gemensam samhällsnytta

Rättsväsendets uppgift är att skydda samhället, upprätthålla ordningen och se till att rättvisa skipas. När människor hjälper varandra med vardagliga sysslor mot en symbolisk ersättning, fyller de en funktion som i förlängningen också gynnar samhället:

  • Äldre och utsatta får hjälp de annars inte skulle ha råd med.

  • Unga får en möjlighet till praktisk erfarenhet och en första inkomst.

  • Fler känner gemenskap och tillit i lokalsamhället.

Att kriminalisera dessa handlingar är därför inte bara ett rättsligt problem – det är ett samhällsproblem.

Ett vägval för rättsväsendet

Vi står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att tolka lagen strikt, vilket i praktiken innebär att små, vardagliga handlingar riskerar att behandlas som brott. Eller så väljer vi en väg där lagen tillämpas med förnuft, där resurser används där de gör störst nytta och där medborgarna känner att rättsväsendet står på deras sida.

Vi vill därför uppmana polisen, åklagare och domstolar att:

  1. Använda proportionalitet som ledstjärna vid beslut om insatser och rättsliga åtgärder.

  2. Utveckla interna riktlinjer för hur småskaliga vardagstjänster ska bedömas.

  3. Prioritera brott som orsakar verklig skada, snarare än att jaga handlingar som i praktiken hjälper människor.

  4. Bidra till en dialog med lagstiftare, för att modernisera lagar som inte längre harmoniserar med samhällsbehoven.

Avslutande ord

Polisen och rättsväsendet spelar en avgörande roll i att forma människors bild av rättsstaten. Om medborgarna upplever att lagen används på ett sätt som är orimligt eller oproportionerligt, riskerar förtroendet att urholkas.

Vi tror på ett Sverige där människor kan hjälpa varandra, där lagen ger trygghet snarare än hinder, och där rättsväsendets resurser används där de verkligen behövs. För att nå dit krävs en klok, nyanserad och proportionerlig tillämpning av lagen – och vi hoppas att ni vill ta ledningen i detta arbete.